49) Watching TV
Hua! Så sent jag kom hem idag. Massor av trappor och givetvis hissen ur funktion ” Suck!” Så det får bli ett tema där jag bara sitter. Gubben var hemma när jag kom så han fixade till tidig middag så det var bara att gona ner sig i soffan och koppla av. Amor är så nyfiken på kameran, den både blinkar och låter när den tar kort så det har hänt att Amor har rusat fram och dängt till kameran.
Tvi vale vilket väder det har varit, avskyr nu när allt smälter och toppar det med regn. Hagarna blir som lervälling, hästarna är dyngblöta och hela stallet känns fuktigt. Jag skulle ha tvättat vojlockarna till i morgon men det är nog bättre att ta det till helgen. Jag försöker få sålt min westernsadel så jag kan köpa syntetsadlarna men det vekar vara fel tidpunkt. Gubben tyckte det var okey att jag köpte sadlarna i alla fall 🙂 De är ju egentligen lite onödiga men det kan behövas när man skall ta mera tag i Beethoven.
Att våga
Jag har börjat titta en del på kanal 8. Det går ett program på kvällarna som heter ” En plats på landet ” . Jag får så mycket inspiration till hemmet och min trädgård, sen är det så roligt att se om mäklaren har hittat det perfekta huset för dem som vill flytta ut på landet. Men nu på morgonen gick det ett program som heter ” Enkel biljett ” och handlar om en familj som släpper allt och flyttar utomlans. Familjens tonårsson fick gå kvar i skolan i England medan 2 systrar
och föräldrarna flyttade ut på landet i Frankrike.De hade köpt en Hasselodling och ville öppna en kampingplats. Hasselodlingen som var hårt angripen av ohyra gav inga pengar. Det var bara frugan i familjen som kunde franska, men jösses vad enveten hon var. Hon for runt till borgmästaren och myndigheter för att få tillstånd och sedan låna pengar. Hon var verkligen navet i familjen.
Hemma i England hade de barnvakt och såg nästan aldrig sina barn, det var det som fick dem att ta det här beslutet att flytta ut på landet. De var så spännande att se hur de kämpade med hasselodlingen och gården tillsammans, självklart så var det ju ingen dans på rosor och man såg desperationen i deras ansikten och när skörden bara gav 500 pund efter allt slit så brast frugan Angela i gråt.
Det blev att mannen fick åka tillbaka till England och arbeta som försäljare igen, medan resten slet i Frankrike. Efter att ha bott i Frankrike i 9 månader och bara tjänat 500 pund. Så gav Angela järnet med att få tillstånd till kampingplatsen och till sist kom tillståndet. Samtidigt som det var dags för nästa skörd av Hasselnötterna.
Detta året gav även hasselskörden dem 14 000 pund och man får se hur allt slit äntligen börja vända och hur stolta och lyckliga de var för att de vågade. Nu kan de försörja sig på gården och umgås mera och ta tag i nästa enorma projekt “kampingplatsen”.