-
Vilken morgon!
Tog ut hundarna i godan ro och fick för mig att börja promenera i lille hagen! Så korkat! Fisan brukar ju vara där. Jackpot fick syn på henne och skulle hälsa, som tur var så var både Maja och Pärla upptagna med att rusa runt så de hann aldrig se henne.
Fick in hundarna som stirrade på förvånat på mig ” Var det en promenad!? ” och hämtade Fisan och släppte in henne hos Mikael. Ut igen med alla hundar och tjaa där satt Chillan sur som ättika, dels för att vi har börjat plocka ner hennes favorit plats och dels för att det var 2 enormt stora svarta hundar som for åt alla håll och kanter. Illa nog när våra springer som tokar. Hon vägrade att flytta sig, men även denna gången hade jag tur att Maja och Pärla inte såg henne.
Vi försöker att hålla koll på var katterna är men Chillan är svår nu när hon vägrar att flytta sig. Vi har satt upp stegen till henne så att hon snabbt skall ta sig in och det fungerade klockrent förra året men i år tycker hon att ålder går först och då sitter man lugnt kvar. Nu är alla djuren nöjda så jag kan äta frukost i lugn och ro.
Dela detta:
-
127. I svartvitt (151 av 183)
Nu kommer snart Micael tillbaks från Japan och då behöver Fisan inte känna sig så ensam. Denna gången har vi suttit väldigt mycke med henne och det har fungerat riktigt bra.
Dela detta:
-
Klappa mig!
Det har blivit att vi klappar och gosar med Fisan när vi är på dass! Det gick inte att klappa henne om hon inte kom frivilligt när hon var liten. Så när hon kom in på toan så blev det att man klappade henne rejält. Så fort hon märker att vi är väg till toan så kommer hon med världens fart och vill bli klappad. Slutar vi att klappa så reser hon sig upp och viftar med tassarna. Hon är bara för go! 🙂
Dela detta:
