Härligt soligt väder idag, Lill-polarn och Wumba Wu passade på att vara ute. När jag kom hem stod de och klappade Arvo!! Wumba Wu tyckte han var det sötaste han sett, ja näst efter Shakira förstås. Lill-polarn hade rusat in och hämtat en bulle som han skulle få att äta, han måste ju vara jätte hungrig. Vem vet hur länge han hade varit ensam där ute.

– Vadå länge ensam? Var hittade ni honom?
– På muren.

Micael som kom gåendes från jobbet tittade förvånat på Lill-polarn och Wunba Wu. Hur kom ni in till mig och hur i all världen lyckades ni hitta Ninas julklapp?? Jag hade ju gömt allt på övervåningen.

– Öööh, är det Ninas? Wumba Wu blev så ledsen att han satte sig på muren och såg ut som en liten disktrasa, han såg helt förkrossad ut.

– Men han är ju min! Han heter Arvo! Han kom liksom fram till mig.
– Okey! Men då får du hjälpa mig att köpa en ny till Nina.

Wumba Wu var helt överlycklig och skulle nu gå ut på en rejäl promenad, Lill-polarn tog med sig Shakira, han klarade ju av lite vildare hundar han, sådana som for fram åt alla håll och kanter. De var för söta där de så sakteliga lunkade ner mot brevlådan.