Gubben är ledig denna helg så vi tänkte göra ett ryck med att måla brädorna till denna sida så det blir klart och man slipper plasta in. Gubben hade hjälpt Lill-polarn upp så han kunde kontrollera att allt var som det skulle på vinden och ta ut eventuella fynd han hittade. Vi hör ett nysande och hur Lill-polarn släpar något?

Men det var bara en gammal tältstol och den var så trasig och äcklig. Lill-polarn tyckte det var kanon roligt att vara däruppe och snoka och han drog det ena knasiga skämtet efter det andra. Han märkte att han var den enda som kunde springa runt däruppe helt obehindrat och tyckte att vi kunde passa på att inreda det för honom. Micael som kom ut och skulle börja måla tyckte det var en strålande idé. Eftersom vi då visste var Lill-polarn var, vi hade ju hjälpt honom upp nu!

– Nej! Nu går vi in och dricker kaffe!
– Vänta! Jag då!
– Hörde du något Micael? Jag tyckte att det lät något konstigt
– Nej, det var nog inget. Nu går vi in.
– Hallååå!!! Jag då…?

Lill-polarn märkte att det var betydligt krångligare att komma ner utan hjälp.