Gäst säng!
Rosa och jag tog en rejäl shoppingtur idag och åkte till klädkällaren och sedan till öb. Jag köpte lite små pyssel inför julen men både jag och Rosa hade slarvat med maten så vi åkte på huvudvärk. Vi bestämda att åka tidigt en morgon i stället, nu var det så mycket folk att man bara blev matt.
Jag hittade en sådan söt bröd box med gammal karta och segelbåt på till Micael. Men när jag kom hem var kaffefiltret slut och jag behövde åka iväg igen. När jag kom tillbaka stod Micael i dörren och vinkade att jag skulle smyga in i datarummet. Wumba Wu hade trott att bröd boxen var en gäst säng och hade bäddat ner sig. Han såg helt salig ut där han satt och lyssnade på Lill-polarn.
Lill-polarn tyckte det var härligt att slippa ligga skavfötters med Wumba Wu och var nu i sitt esse med att berätta den ena historian som var värre än den andra. Båda brast ut i gapskratt med jämna mellanrum och Micael tyckte Wumba Wu kunde använda boxen som säng tills han åkte tillbaka till Afrika.
Blindbock
Lill-polarn och Wumba Wu skulle hjälpa mig att plocka ner lite advent pynt från övervåningen. Jag hade köpt ett gäng klockor som jag funderade på att hänga upp i köket. Jag sa till dem att bära försiktigt och bara en i taget. Lill-polarn och Wumba Wu rusar upp och jag hör hur de rumsterar om bland julpytet.
– Kolla Lill-polarn vilken gigantisk hatt!
Precis när Lill-polarn skall titta öppnar Micael dörren och Wumba Wu tappar taget om klockan som ramlar ner över huvudet och ner över hans smala axlar, hade inte Lill-polarn hållit i snöret hade Wumba wu ramlat rätt över alla klockor.
– Oj Wumba Wu nu kan vi ju leka blindbock, Micael vill du vara med?
Micael som tyckte synd om Wumba Wu som stod och ojade sig, lekte en stund och lovade en stor härlig skatt till den som kunde hitta svampslingan bland alt pynt. Micael hann bara räkna upp bullar , knäckebröd o… så var Lill-polarn och Wumba Wu inne i garderoben och rotade för fullt. Micael kom ner med klockorna till mig innan han gick vidare till sin kompis. Nu när de är upptagna kanske man skulle passa på att rusa upp och fodra hästarna.
Diskuskastaren
Jag tog med Lill-polarn till RK i Kungsbacka, något som jag aldrig kommer att göra om! Jag letade efter ett par ljusstakar och en stor koffert till Tobias, när jag hör ett illvrål ljuda över lokalen. Lill-polarn hade siktat in sig på ett par tofflor som han blev helt såld på, han satt på hyllan och provade dem i godars ro när ett par gamla tanter kom. De hade gett sig katten på att de skulle köpa honom båda två och drog i honom från varsitt håll. Stackaren han blev vettskrämd!
Efter det så höll jag stenhård koll och han fick sitta på min arm. Vi gick förbi en tavla som föreställde den kända statyn “Diskuskastaren” och jag berättade att min pappa hade karvat ut en sådan i trä som min storasyster nu har och att han hade varit en duktig målare.
När vi kom hem for Lill-polarn fram till datorn och tog upp en bild, han poserade för glatta livet och tyckte att jag minsann hade den snyggaste diskuskastaren och att alla andra var skrutt om man jämförde med honom! Han tyckte att det bara var för mig att börja måla, och babblade på om hur rika vi skulle bli. Självklart ville ju alla ha en tavla med honom som diskuskastare!