Varbergs Kusthotell
Då var det dags att åka på konferens och sova över en natt på Varbergs Kusthotell. Jättefin natur och Yvonn hade tagit med sig bubbel 🙂
Vi tog en härlig prommenad innan middagen och satte oss att njuta på en klippa. Så avkopplande att bara få sitta en stund.
Första konferansen var om hbtq frågor och den andra Hrl utbildning. Hrl hade jag gått på innan men man behöver egentligen gå varje år så att man håller kunskaperna uppe. Det var ganska högt tempo så när det blev tid över att koppla av så tog vi promenader i den underbara miljön.
Share this:
Gamla Varberg
När vi åkte till Åkraberg kom jag på att jag glömt minneskortet till kameran i datorn. Blir så himla irriterad när det händer, av någon anledning så blockerar Norton mitt minneskort när jag använder kabeln för att ta ut mina bilder. Så jag har tagit ut kortet den sista tiden och då är det lätt hänt att glömma att sätta tillbaka det i kameran.
Så vi tog en tripp in till Varberg och passade på att äta och kolla in byggvaruhusen innan det blev Elgiganten och köpa ett nytt minneskort. Vi tog oss en härlig promenad uppe på en ut sikts topp så man kunde titta över gamla Varberg. Det är så himla mysigt när man åker iväg och man hittar lite nya ställen att titta på. Har vi tid så brukar vi åka in så fort vi ser en Naturreservat skylt.
Share this:
Nasareth Miniby
Gubben och jag tänkte att vi kunde passa på att ta en sväng ner till Åkraberg nu när han var ledig. Vi ville visa Lill-polarn Nasareth miniby som består av ett 40-tal byggnader som minner om lagaskiftet från 1840-talet. Och även titta in Handelsträdgården för att se om de fått in en ros-sort som vi var på jakt efter.
Lill-polarn tyckte det var helt otroligt att vandra runt bland alla byggnader, nu var det ju han som var jättestor. De hade satt staket runt för att man inte skulle springa runt bland byggnaderna, men Lill-polarn hittade lite ställen där han kunde slinka in och gubben fick lyfta ut honom ett par gånger.
Sedan var där flera stora montrar med uppställda träfigurer som visade hur de såg ut på den tiden, de hälsade folk välkomna när man kom in och Lill-polarn kände var enda en.
– Men där är ju släkten Augusttofs och Bertilblutt, Jasså! det var hit de flyttade.
Share this:
Krakelgårdens Blogg
