• 1 objekt 365 dagar

    Arkeolog

    Arkeolog

    Jag behövde hämta mera jord från trädgården vid kokhuset. Grävaren som var här och dränerade lämnade en stor jordhög, vad han tyckte var bra matjord. Problemet är bara att förr grävde de bara ner trasigt porslin och dylikt och det ville jag inte ha med mig bort till dammen.

    Lill-polarn som hörde mitt knorrande om allt skräp blev alldeles eld och lågor, det kanske fanns en skatt!? mängder av guldpengar!? eller gamla lik!? blää! Vad läskigt! Lill-polarn rusade in och hämtade en sil och klättrade upp i skottkärran för att börja sila jorden.

    Gubben gick bort efter en stund och frågade Lill-polarn hur det gick, han och Micael hade gömt lite pengar i jorden.

    – Porslin, glas och spik än så länge! Wow! Jag är rik!! En guld peng!! Mitt! Mitt!

  • 1 objekt 365 dagar

    Gott om utrymme!

    Gott om utrymme!

    Gubben är ledig denna helg så vi tänkte göra ett ryck med att måla brädorna till denna sida så det blir klart och man slipper plasta in. Gubben hade hjälpt Lill-polarn upp så han kunde kontrollera att allt var som det skulle på vinden och ta ut eventuella fynd han hittade. Vi hör ett nysande och hur Lill-polarn släpar något?

    Men det var bara en gammal tältstol och den var så trasig och äcklig. Lill-polarn tyckte det var kanon roligt att vara däruppe och snoka och han drog det ena knasiga skämtet efter det andra. Han märkte att han var den enda som kunde springa runt däruppe helt obehindrat och tyckte att vi kunde passa på att inreda det för honom. Micael som kom ut och skulle börja måla tyckte det var en strålande idé. Eftersom vi då visste var Lill-polarn var, vi hade ju hjälpt honom upp nu!

    – Nej! Nu går vi in och dricker kaffe!
    – Vänta! Jag då!
    – Hörde du något Micael? Jag tyckte att det lät något konstigt
    – Nej, det var nog inget. Nu går vi in.
    – Hallååå!!! Jag då…?

    Lill-polarn märkte att det var betydligt krångligare att komma ner utan hjälp.

  • 1 objekt 365 dagar

    Kompis

    Kompis

    När Lill-polarn var ute och busade med Pepper så var de uppe och klättrade på all bråte som ligger utanför kokhuset. Pepper brukar hitta sorkar där som han springer in och släpper i köket. Fattar inte varför han prompt skall springa in med dem. Pepper morrar så våldsamt när han har en sork i munnen att till och med Edgar passar sig.

    Jag är inte så förtjust att de springer runt där, allt är ju bara utslängt från kokhuset, så det är mycket man kan göra sig illa på. När Lill-polarn kom in för tredje gången med ett spikhål så fick jag nog. Vi började fylla transporten när jag hör Lill-polarn snattra för fullt. Pepper ligger vid sidan och stirrar på Lill-polarns hand.

    Lill-polarn hade hittat en snigel som han satt och pratade med, han tyckte det var synd att den skulle bli mosad under all bråte så han gick iväg med honom till ett säkrare ställe.

    – Jag vet ett jättefint ställe du kan bo, jättevarmt och med mängder av mat. Bara du låter bli tomaterna!

  • 1 objekt 365 dagar

    Cool!

    Cool va!

    När jag var på hemväg från jobbet så hamnade jag framför Elvy, så jag passade på att bjuda in mig själv på fika. Det var riktigt mysigt och jag kände hur min energi kom tillbaka. Hemma mötes jag av snickaren som hade kört slut på all cement och frågande mig hur lång ut valvet skulle gå från köket!?

    Han ville gärna påbörja det i morgon? Jag blev så himla ställd? valv! Jaja det kanske blir bra! Jag frågade snickaren om det var Micael som ville ha valvet.

    – Ja det tror jag! Jag såg ett par svarta killdojor. Han lät väl lite förkyld idag, lite pipig i rösten om man säger så! Men han hade otroligt många idéer. En del var bra men några förstod jag mig inte riktigt på. Har Micael en egen hund eftersom dörrarna skall vara så små? Ritningen på köket får ni nog också göra om , måtten är ju helt åt skogen? för det är väl ingen pygmé som skall flytta in ” Hahahaha”

    Phuu! Han hade uppenbarligen inte sett Lill-polarn. När jag kom in så stod en lycklig Lill-polare med Micael skor och keps och menade på att snickaren inte hade sett skillnad på dem för de var ju så lika.