Paula
Onsdag och vi hälsade på Elvys kompis Paula som jobbar på Fässbergs församling. Vi har pratat länge om att göra studiobesök men det har alltid runnit ut i sanden. Sedan var jag lite seg i skallen, jag hade tänkt att fråga en del om Fässbergs kyrka men glömde helt bort det. Elvy hade pratat med Paula om att jag ville besöka munkar och olika kloster, jag skulle så gärna vilja besöka Franciskusgården i Partille. Jag såg ett program om munkarna samma dag jag och gubben hade varit ute och promenerat i Jonsered och då åkt förbi det vackra klostret på hemvägen. Paula berättade då om Franciskus Systraskap som flyttat till Sjövik. Jag kommer från Sjövik, så att göra ett besök där hade varit så superspännande och roligt.
Vi tog en promenad med hennes gubbe och deras minste son frans på Änggårdsberget och tittade på utsikten. Det skall finnas en dal där med gula skunk kallor, tänkte jag skulle ansa dalen på 2 skunk kallor och sätta dem vid min damm. Jag får promenera runt där mer när det har blivit varmare. Efteråt bjöd jag Elvy på mat medan hon påbörjar det gigantiska jobbet med att lära en totalt taktlösperson ett par Salsa steg. Tror det började gå upp för henne att alla faktiskt inte kan dansa!! Hon blev lite svett, fick plötsligt extremt ont i ryggen och ville hem?!
Share this:
Möllan
Gubben skulle köra två extra insatta föreställningar på Möllan i Mölndal. Jag har inte varit på Möllan på flera år och blev lite sugen på att hänga med. Första filmen skulle vara ” Det regnar köttbullar ” Det kom 4 personer! Med andra ord rena drömläget att se på film. Den enorma biopubliken satte sig nära varandra, det ärju litet av nöjet när folk skrattar och drar i gång varandra. Dessutom var det 2 föräldrapar, så barnen satt och pratade med varandra innan filmen började.
Här är gubben uppe i maskinrummet och förbereder filmen. Jag tyckte filmen var ganska bra, lite för hysterisk i min smak men rolig att se. Klockan 7 skall gubben köra ” Farsan ” och jag tänker följa med på den med. Att jag inte tänkt på det förut?? Visserligen är salongen gammal och man sitter obekvämt. Men det är ändå lite nostalgi att se de gamla Aga maskinerna och att filmen är lite ljusare på ena sidan. Blir det fullt i salongen, vilket jag tvivlar på kan jag sitta alldeles utanför maskinrumsdörren på en egen liten balkong. Nä nu skall jag äta något och fodra innan vi åker i väg.
Share this:
Kärring onsdag vid forsen
Japp! Då var det min kärring onsdag och jag ville fotografera Kvarnby forsen på kvällen och sedan gå in och ta en pizza på krogen. Nu hade marken verkligen rasat vid sidan om forsen, så det blev inte till att gå igenom någon avspärrning. Jag hade stativ med och skulle testa att ta 3 bilder med olika exponeringar ( en för ljus, en normal och en för mörk ) för att sedan sätta ihop dem. Men Elvy sprang runt och blixtrade med sin kamera i ett så det var bara att lägga ner. Till sist försvann hon helt och vi blev skit stressade och börja kolla i forsen. Men så blixtrade det till så in i bänken nedanför oss! Ja då stod hon där och sabbade den fina atmosfären med sin blixt, de tog en kvart varje gång innan ögonen hade vant sig efter chocken.
Men jag tyckte att isen hade börjat smälta en hel del sen jag var här sist. Medan vi stod där och fotograferade kom det en fotograf till, men han hade bara fotat på sommaren och inte heller tänkt på att man kan ta kort även på vintern. Skall erkänna att vi var så fokuserade på våra kameror att vi var lite ogästvänliga och när han sedan var på väg att åka visade det sig att det var en riktigt söt hunk som hade stått bredvid oss!! Börjar vi bli gamla tro??? Jösses! Rosa som brukar vara så pratglad!!
Lite snopna över vårt ogästvänliga sätt tänkte vi gå in på krogen och äta, när vi ser att Elvy blir lika vit som snön i nyllet och utbrister! Men jag har ju mjukisbyxor under termo byxorna! Jaha ok ? är det rosa eller vad då! Men när vi kom fram och tittade in var alla uppklädda och servitrisen som hade sett att vi stod och velade på utsidan, tittade med fasa på oss som om vi var något från yttre rymden. SÅ det blev Frank´s Gatukök och en 200g hamburgare med ananas och bacon, ja baconen hoppade vi över eftersom vi går på diet.
Titta vist ser det mysigt ut? och så blev det hamburgare för att Elvy springer runt i mys byxor! Det trodde jag inte om henne!!. Frank´s har världens bästa potatismos och här åt vi i tonåren. Vi hade en riktig kanon onsdag med många goa skratt, precis vad jag behövde idag. De skall säga upp 15 personer på jobbet, så det blir sådana man känner väl denna gången.
Share this:
Att bevara
När jag var nere i Mölndal så gick jag förbi ett par gamla hus. Det första huset hittar jag ingen information om, och jag är inte helt säker på om det är i kommunens ägo.
Men om det gamla svinhuset hittade jag denna informationen.
Toltorp Mellangården 1 ” Det som finns kvar av gården utgör fastigheten Stiernhielm 6. På gården uppförde Magnus Svanfeldt 1902-1903 ett modernt svinhus för cirka 200 grisar. 1924 arrenderades gården ut och besättningen utökades till 400-450 grisar, för att upphöra 1938 på grund av påträngande bebyggelse. Svanfeldt byggde 1935 ett bostadshus på gården, med adress Wallinsgatan 25. 1940 hyrdes svinhuset ut till en holländsk blomsterlöksfirma, KA Scharppf och ändrades om till packlokal. Under de senare krigsåren och åren därefter drev KA Scharppf tillsammans med Sten Svanfeldt odling av blomsterlökar, främst tulpaner och narcisser, på gårdens ägor. När odlingen var som störst omfattade den ca 6 tunnland. Staden växte och kommunen köpte 1959 och 1967 det mesta av gårdens ägor. Sten Svanfeldt drev en mindre plantskoleverksamhet på fastigheten till sin bortgång 1985. “
När jag bodde i Mölndal så har huset alltid varit ruffigt, men nu står det knappt ihop. Det är så trist att se de gamla byggnaderna förfalla så här. Det här huset är i så dåligt skick att det garanterat inte går att rädda. Jag har förståelse att man inte kan rädda alla gamla byggnader, men oftast så river vi först och säger ( Oj det kanske fanns kulturvärde i den här!?).
Vi själva har försökt att renovera med omtanke, men ladugårds stommarna håller inte för tegel om det samlades för mycket snö, vilket vi märkte en morgon när vi gick ut och stall taket hade rasat in. Kommunen ville att vi skulle bevara det gamla och har själva varit intresserade att kulturförklara det, men tyckte det var i för stort behov av renovering. Efter att en ladugård brann ned så är gården inte så intressant längre. Vi renoverar sakta men säkert och har fått lyft stall stommarna och rätat upp logporten, men tegel vågar vi inte ha utan vi tog plåt så snön kanar av på direkten. Så visst fattar jag att mycket är en kostnadsfråga, men jag önskade bara att fler kunde tänka en eller två gånger innan de river. Det går ju inte att göra ogjort. Hur mycket jag än älskar att fotografera, så vill jag inte att nästa generation bara skall ha bilder att titta på.
Share this:
Krakelgårdens Blogg
