Duomo
Dagens höjdpunkt var besöket i Duomo. Super trevlig guide med mycket information och en kanon grupp. Takten var lagom och tur att det inte var så varmt. Jag har klaustrofobi och hade det varit 30 grader så hade jag inte klarat av att klättra upp till toppen. Det var såpass trångt och man gick i en cirkel så yrseln slog till. Nu gick folk i ett lagom tempo och jag gick sist så jag lämnade lite utrymme mellan mig och Claes-Olof.
Men wow vilken vy när man väl var uppe! Så himla glad att jag inte gav upp halvvägs. Man såg ju hela Florens och en stor del runt om kring. Guiden pekade ut sjukhuset som var med i Inferno. Det var definitivt värt de 463 trappstegen för att komma upp!
Biljetten till Duomo gäller även till kryptan och klocktornet som är utanför, så det funderar vi att besöka idag.
Vi gjorde även ett besök i Boboli och Bardini trädgårdarna som var avkopplande att gå runt i. Vi hade förväntat oss lite mer blommor och statyer, men det var fint ändå. Det finns så mycket att skriva om men laptoppen krånglar och jag får vänta tills Tobias och Micael möter upp oss i Amsterdam. Det är ram minnet som strular ochdet är svårt att få till bilderna.
Share this:
Örgrytes koloniområde
Efter att ha lagt om städningarna idag så kunde jag ta mig en go promenad i Örgrytes koloniområde. Den såg så liten ut från vägen men var betydligt större än jag trodde. Lång och smal med härliga trädgårdar. Oj! Den skall vara öppen mellan maj – september och vi är inne i oktober. Det var folk inne och jobbade med att fixa till en gång i en av trädgårdarna, så jag hade kanske bara tur idag. När jag letade efter information om koloniområdet så fick jag reda på att koloniträdgårdsrörelsen startades i Tyskland redan på tidiga 1800-tal. Den kom till Sverige på tidiga 1900-tal.
Örgrytes koloniområde kom till 1915 och det är 41 stugor på 30 m2 och tomtstorlekar på 250-300 m2. Konstigt jag upplevde de som så mycket större!? Vackert område var det i alla fall och jag vill besöka det igen på sommaren. Jag reagerade på att det stod Örgrytes koloniträdgård med tanke på att den ligger i Krokslätt men fick förklaringen att Örgryte inte tillhörde Göteborg utan Örgryte kommun.
” Ville husera sjuka
Arbetsförmannen Gustaf Hartzell (född 1861) var Föreningen Örgryte Koloniträdgårdars första ordförande och även först med att betala årsavgiften på två kronor i kassaboken för år 1915. Samma år följde ytterligare 25 familjer.
Hartzell var en trogen kolonist i cirka tjugo år, men på äldre dar vände han föreningen ryggen.
– 1934 föreslog Föreningen mot Tuberkulos att de skulle bygga fyra nya stugor avsedda för tuberkulossjuka inom koloniområdet, säger Catharina Broberg, ordförande i Örgryte koloniträdgårdsförening.
– Föreningen sa nej och Hartzell som arbetade med flera förtroendeuppdrag inom Örgryte socknen som bland annat fattigvårdsinspektör, ville inte längre ha något att göra med koloniträdgården.
Efter Hartzells avgång följde flera år av maktkamp, intriger och lögner. Idag lider styrelsen dock inte av några intriger. Istället är intresset för kolonin större än någonsin. ” Källa : Annelie Eliasson redaktion@gbg.direktpress.seDet var mysigt att gå runt där även om det var lite öde och trots att det ligger så nära Göteborg var det ändå väldigt lugnt och hyfsat tyst. Kan förstå att folk gärna vill ha en kolonistuga om de bor mitt i staden. Men jag fattar inte varför de inte tar hand om äpplena mera? En del träd hade så mycket äpplen att äpplena hade nästan vuxit in i varandra. Måste erkänna att jag fick lite ( Palla – vibbar ) men slog bort det ganska snabbt med tanke på att jag hade företagskläder på mig.
Det hade ju varit lagom roligt om de ringt till mina chefer och gastat att det sitter en Esplanadare i äppelträt. Nää! Det blev allt till att gå tillbaka och jobba medan snålvattnet rann i mungipan. Helt otroligt vad mycket recept som dyker upp i skallen när man ser sånt man inte kan ta!
Share this:
Inte bara jag med huvudvärk
Gick upp riktigt tidigt idag för att för att klippa färdigt runt kanterna innan kompisen skulle upp och vi skulle ta en test runda med klumparna. Medan jag stod och klippte small det till och en duva flög rätt in i rutan. Den hade väl tänkt sig att flyga över huset men landade mitt i rutan, så något fel måste det har varit på den. Amor blev alldeles tossig när en prakt middag landade ett par meter ifrån honom och satte efter duvan som en tok.
Duvan räddade sig upp på telefon kabeln vid andra gaveln innan den senare flög vidare med lite djupdykningar i trädgården. Jag fick en härlig tur med kompisen och passade på att kika runt i trädgårdarna. Helt otroligt vilka fina trädgårdar det finns här och hur varierande temanen är efter hur husen är byggda. Helt klart en inspirations runda 🙂 Även om vädret var kanon så blev jag lite kall av blåsten och åkte på en maffig huvudverk.
Sedan var det lite pinsamt att jag hade så dåligt koll att jag glömde att Shakira löpte. Nu var hon väl inte super villig men vem vet om man hade lämnat de själva medan man var ute med hästarna 🙂
Share this:
En liten barbackatur
Fortfarande varmt och gott ute men det blåser så in i norden. Monica skulle iväg senare på Rix FM så jag tyckte att en lugn ridtur kanske var det bästa idag. När hästarna var yngre och fram för allt travaren jag hade var alltid lite stissiga när det blåser så jag var lite tveksam till att vi skulle rida barbacka. Monica fixar detta lätt, men jag var lite tveksam på mig själv. Bellman blir en riktig gentleman om han känner att man inte riktigt fixar det men jag ville verkligen rida Beethoven idag. Men båda hästarna var hur coola som helst idag.
Vi red mellan villorna i dag där det är ganska backigt, och många konstiga trädgårdsdekorationer som snurrar och har sig. Kanon bra träning för hästarna och vi hade sådan tur att flera jobbade i sina trädgårdar med olika maskiner. Nu har vi ridit där såpass mycket att jag vet att de är stabila, men det är ändå väldigt viktigt att utsätta dem för lite av varje. Jag märker ju att de bara blir lugnare och lugnare. Härligt med tanke på att jag bara blir äldre och inte fullt så tuff längre om det skulle hända något.
Share this:
Krakelgårdens Blogg
