På spaning
Gubben skulle hjälpa mig att bära in mammas skänk som vi haft i ladan. Micael vill ha den hos sig och jag vill ta in all från loftet och ladan så det inte blir förstört. Vi gick upp tidigt och smög ut så inte Lill-polarn skulle följa med och tycka Wow! Spara! Har märkt att gubben har en hel del av den tendensen med.
När vi går där och bär ut möblerna, tycker vi båda att vi hörde viskningar och vi får en känsla av att vara iakttagna. Jag ser mig runt men ser inget så jag fortsätter att plocka fram en del lådor som är kvar efter mamma. De skall skänkas men har inte kommit längre. Bäst att gå igenom den en gång till i fall man har ändrat sig. Plötsligt hör jag:
– Pepper smyg bort och se om det är något till mig!
När jag tittar upp ser jag Lill-polarn sitta uppe på balken och spejar på vad vi skall tömma. Pepper smyger runt på balkarna med intensiv blick. Undra på att vi känt oss iakttagna.
Dela detta:
Skulle inte ha visat Lill-polarn loftet
Äntligen fredag, har känt mig så seg hela veckan. Jag har tänk att bli färdig denna helgen med förrådet eller rättare sagt verkstaden så jag bad gubben att sätta tillbaka luckorna på skåpen, de har stått avtagna ett par år och rostat lite i gångjärnen. Kan tänka mig att det är ett pilljobb, jag hade förmodligen fått mig ett brake och slängt luckorna om jag inte fått dit dem.
När jag var på väg upp för att titta hur det blev med luckorna hör jag små dunsar och till sist ett krasch ljud som när man tappar en kruka eller något liknade? När jag tittar upp mot loftet ser jag hur Lill-polarn har plockat fram en liten lastkärra och håller fibrilt på att tömma loftet. Pepper är tydligen på insidan och hjälper till eller välter ting! Därav kraschen.
– Lill-polarn de sakerna skall tillbaka in.
– Jag skulle bara ta ner verktygen, detta stod i vägen!
– Hmm! Visst! En del grejer står därute för vi inte har plats inne. En del gamla jul saker som utomhusslingorna….. men vad är alla ljusslingor? Jag ser hur Lill-polarn försöker att undvika att titta ut genom rutan. När jag går förbi Lill-polarn och tittar ut står pv-monstret och lyser i alla möjliga färger!Dela detta:
Wow! Min!
Vilket härligt väder, det blåser visserligen en hel del men det är så varmt. Jag kände för att ta en promenad på våran lilla slinga, men det var så igenvuxet att jag får röja först. Lill-polarn ville fortsätta, han hade ingen aning om att vi hade en alldeles egen Högen-djungel som var outforskad. Pepper var ju med och kunde skrämma alla vilda djur.
Men jag sa till Lill-polarn att inte gå där förrän jag röjt, det var bättre att han hjälpte mig på loftet istället. Jag behövde mera ljus och jag visste att de fanns en kartong någonstans på loftet. När jag gick där och letade hörde jag Lill-polarn skrika av förtjusning.
-Wow! Min!
När jag titta ut från loft fönstret ser jag bara hur ogräset vajar, ingen Lill-polare eller Pepper. Jag går försiktigt in mellan allt sly och hagtornsbuskar när jag ser Pepper sitta på det gamla lastbilsvraket vi har vid hagen. Lill-polarn står på ratten och lutar sig åt höger.
– Vrooom! Se upp! Pv-monster på ingång. Pepper, hoppa ner på pedalen så jag kan växla.
Dela detta:
Tjohej!
När jag kom hem från jobbet så gick jag ut och började bära in höet som gubben hade hämtat från Uddevalla igår. Jag sa till Lill-polarn att det var bäst att han höll sig inne så länge, så han inte kom bort i allt hö. Jag hade plockat fram lite pyssel och fixat till lite choklad så att han kunde sitta och mysa sig. Men han blev så ledsen att han inte skulle få följa med att jag gav med mig.
Lill-polarn tyckte ju att han var superstark, så lite hö det fixade han som ingenting! Han tittade på de stora balarna och upp mot loftet och jag såg hur ledsen han höll på att bli igen. Så vi kom fram till lösningen att jag bar och slängde upp så skulle Lill-polarn putta dem på plats. När jag hade skickat upp ett par stycken balar så hörde jag : 1-2-3 Tjohej……..1-2-3 Tjohej.
Lill-polarn hade klättrat upp på balken och svingade sig ut så han landade i höet. Balarna jag hade slängt upp låg i en stor hög och var på väg att ramla ner igen. Kände först hur frustrerad jag blev, men Lill-polarn hade verkligen gjort sitt bästa och balarna är ganska tunga, bättre att skicka upp mina starka söner och sedan bjuda alla på varm choklad och smörgåsar uppe på loftet.
Dela detta:
